Arte, Storia, Cultura, Natura, Ambiente incontaminato,

[email protected]

 

Sagra del Frittello Medioevo in Festa Accademia d'Arte La Filarmonica Artisti & Artigiani Poeti & Poesie
La Storia Statuto del 1326 Come arrivarci Cosa Visitare Il Territorio Immagini Varie
Indirizzi Utili Mangiare&Dormire Ricette Tipiche Referenze Affittasi & Vendesi HOME
ROCCANTICA
(altitude 457 metres)
panorama.jpg (5621 byte) italmap.jpg (6359 byte) Strada.jpg (4997 byte)

 

Roccantica.  Hur ni hittar hit  

Roccantica ligger c:a 60 km norr om Rom i Sabinerbergen.

Med bil från Rom har man två möjligheter. Antingen följer man via Salaria i 35 km. och svänger vänster vid det stora trafikljuset vid Passo Corese och kommer då ut på riksväg 313 mot TERNI, vid den 19:e kilometerskylten svänger man höger mot Roccantica och har då 9 km kvar. Annars tar man motorvägen mot Florens och åker av vid FIANO ROMANO och sedan mot RIETI. Efter några kilometer kommer man ut på Via Salaria och omedelbart ser man en stor trafiksignal. Där svänger man vänster och kommer in på riksväg ss 313 La Ternana som går mot TERNI. Vid den 19:e km tar man av till höger mot a ROCCANTICA (kilometerskyltar kantar vägen) från det vägkorset är det 9 km kvar.

Kommer man med bil norrifrån lönar det sig att åka av motorvägen vid PONZANO-SORATTE  åka rakt fram i 2 km till ett T-kors, svänga höger och efter 6 km kommer man till ett T-kors, sväng vänster och då är ni ute på riksväg ss 313. och vid 19 km- skylten visar vägen åt höger till ROCCANTICA, därifrån är det 9 km kvar.

Tåget  som går mellan ROMs FLYGPLATS FIUMICINO och ORTE går även förbi POGGIO MIRTETO SCALO som är närmaste järnvägsstation. Tåget stannar vid alla Roms stationer (dock inte stazione Termini). Från exempelvis stazione Tiburtina tar det 50 min. Från flygplatsen tar det 1 tim 30 min. I

Vissa tider går CO.TRAL´s blå bussar upp till Roccantica. 14 km.

 

Historia

Det historiska uppspelet till borgens och tornets tillkomst börjar med en påvlig bulla år 966 i vilken påven Johannes XIII av familjen Crescenzi gav sin brorson Benedetto makten över Sabina och uppmanar honom att förstärka alla borgar i trakten då han fruktade ytterligare plundringar än de redan begågna som t.ex. de nordafrikanska Saracenernas anfall mot närliggande Vescovio år 876 och Farfa 897 (”....et comitatum Sabinensem dedit ei et plures alios”, Chronicon Pharphense).

Idag kan vi alltså beundra det restaurerade tornet och mäktiga murar från den första ringmuren högst upp i stan. I följande sekel byggdes ännu en stadsmur och en tredje som senare införlivades med husen, samt porta Reatina mot staden Rieti, porta Romana mot Rom och slutligen 1720 porta Nuova (nya porten).

De mäktiga romerska familjerna Crescenzi och Tuscolani valde en påve ur sina egna led den 5 april 1058 efter årtionden av tvister och motsättningar mellan dem och Kyrkan i Rom, och han tog namnet Benedetto X. Medlemmar ur Kyrkan som flytt till Toscana för att klara livhanken, ogiltigförklarerade valet av Benedetto  och tillsatte, året efter, en ny påve med namnet Nicoló II. Detta år tog denne påve sin tillflykt till ”Rocha de Antiquo” då han jagades av familjen Crescenzi´s trupper för sin antagonist påven Benedetto X´s räkning. Roccantica, som var Nicolo´ trogen, belägrades och plundrades av fiendens trupper på hösten 1059 och först när Nicolos´ vasall, normannen – inte norrmannen - Roberto d´Altavilla´s trupper sent omsider kom till undsättning avgjordes striden men då fanns endast 12 överlevande roccolaner som kämpat med extrem tapperhet.

Monastero.JPG (11412 byte)Trots det heroiska försvaret var Roccan-borgen förvandlad till en rykande ruin. Påven visade nu sin tacksamhet till de tappra roccolanerna genom att förläna dem borgen och dess territorium med ännu en påvlig bulla daterad 18 april 1060.

Senare kom staden i familjen Orsinis ägo men efter Flavio Orsini´s död den 8/4 1698 gick den tillbaka till Kyrkan och efter Italiens enande 1870 införlivades även Roccantica med det nya Italien.

 

 

Vad finns att se:

Intill det tidigare nämnda tornet högst upp i stan ligger den för roccolanerna kanske mest älskade kyrkan Pedirocca , som ett  smyckeskrin med Madonnabild och  , golvet är ett hantverk i träintarsia.

Inne i församlingskyrkan S. Maria Assunta finns en värdefull målning föreställande Jungfru Maria med barnet, tillskriven Bartolomeo Torresani.

Kyrkan S. Caterina av Alexandria är stadens äldsta kyrka och har värdefulla sengotiska frescomålningar beställda av Armellao de´Bastoni som regerade i Roccantica omkring 1427, signerade av Pietro Colaberti da Piperno 1430.

Vid infarten till staden, på torget, står kyrkan S. Valentino som nu har förvandlats till ett krigsmonument.

555 invånare lever här i dag, på närmare 500 m.ö.h. på Monte Pizzutos sluttning i Sabinerbergen, utan tvekan en av Italiens vackraste trakter. Slingrande medeltida gränder och trappor leder till små torg, bostäder och inte mindre än 7 kyrkor från olika epoker. På 1600-talet byggdes mitt i stan ett kloster till Clarissenunnorna, Fransiscanernas kvinnliga orden.  Detta stängdes under Napoleons tid 1806-1818  då det åter kunde öppnas. Napoleon var ju emot allt vad kyrkligt hette och lät stänga alla kloster men efter hans fall kunde de åter bli verksamma. Detta kloster stängdes för gott vid Italiens enande 1870 och delades upp i lägenheter som såldes till privatpersoner. Där är fantastiskt charmig miljö.

Uppe från torget har man en betagande utsikt över kullarna, bergen och Tiberdalen bort mot berget Sorakte. I solnedgången är det obeskrivligt vackert att se det glödande klotet försvinna långt bort i horisonten då den blå skymningen sakta börjar förändra konturerna i hela Sabinerbergen.

 

MEDELTIDA FEST

Medeltida spel anordnar man minsann i hela fyra dygn runt ferragosto, den 12 – 15 augusti varje år då  Italiens motsvarighet till midsommar firas.  Ordet ferragosto härrör från ´ferie di Augusto` d.v.s. den ledighet kejsar Augustus, fòr c:a 2000 år sedan beviljade sina mannar i 3 dygn av årets varmaste månad - augusti, som är benämnd efter honom.  Senare i kristen tid har man infört den viktigste av den heliga Madonnans dagar, Marie himmelsfärd,  som också firas nu.

Det ligger en enorm organisation bakom detta evenemang och spelen återkallar  alltså minnet av historiens viktigaste och mest avgörande händelse för Roccantica som ägde rum år 1059.

mangiafu.jpg (11672 byte) riccardo1.jpg (15893 byte)

I Roccantica finns en enorm garderob med över 800 av de mest magnifica kläder i sammet, siden, brokad, ylle och hattar i medeltida snitt som sytts av fingerfärdiga kvinnor för att användas av vem som vill anmäla sin medverkan i de här spelen som sätts upp varje år under nämnda dagar och som härrör från Roccanticas dramatiska ursprung.

Eftersom hela staden har behållit sin medeltida struktur så kommer man lätt in atmosfären genom Roccanticas otroliga proffsiga gäng av mer eller mindre unga flaggkastare, trumslagare, danserskor och eldslukare och hela kortegen klädda ur den garderob jag nämnt. De som medverkar här är kända och berömda i hela landet, ja ända upp i Sverige där gänget med borgmästaren i spetsen gästspelade sommaren 2000 i Strängnäs och Eskilstuna bl.a.

Alla hantverkare öppnar sina portar och ställer ut sina alster. Vi ser arbeten i olivträ – skålar, mortlar, salladsbestick etc, där är smeden som gjort lampor, tavelramar, lyktor och annat. Hans dotter har gått ut glasmästarskolan som fanns i Roccantica och fortsätter att tillverka fantastiska föremål som blyinfattade fönster, lampor och smycken i färgat glas. Vi går in i konstnärens atelje och finner fina tavlor med motiv från de mest suggestiva nischerna och naturscenerna i trakten. 

Under dessa 4 dagar förvandlas de små piazzorna till medeltida bodegor. Rustika långbord och bänkar dukas upp och vid 21-tiden serveras en härlig meny som man köper för verkligt humant pris och avnjuter i glada vänners och grannars lag under stjàrnorna. Maten lagas av kvinnor och män och ungdomar i sta´n. Stora karotter med rykande pasta, långa fat med olika sorters grillat kött och korvar, salladsskålar, kakor till efterrätt och traktens vin som flödar ur literkaraffer.

Man säljer även lotter och priserna kan vara en griskulting, ett får, 10 liter olivolja, 50 liter vin, en höna, ett tjog ägg, en prosciutto, hembakade kakor. Pengarna går till Turistkontorets evenemangskassa där man verkligen omsätter dem i trevliga fester.

FEST FÖR DEN HELIGE ANTONIO

En annan fest är Sant Antonios dag som firas söndagen närmast 17 januari. Sant Antonio var djurens vän och idag tar man med sina djur till idrottsparken för att få dem välsignade av prästen. Det hela startar kl. 10.00 då karavaner av roccolaner kommer med sina hundar, katter, grisar, åsnor och mulor, burfåglar, hamstrar etc. Långbord dukas upp med stora kastruller bondbönsoppa, bröd och vin. Då till sist kommer prästen och alla ställer sig i en enorm ring och djuren blir bestänkta med välsignelsevatten. På eftermiddagen är det mässa på torget och prästen välsignar därefter alla fordon som tagit sig upp på torget.

"La festa del frittello"

är en fest som varje år går av stapeln första söndagen efter den 19 mars (Den helige Josefs dag tillika fars dag i Italien) som också lockar massor av folk.

Kl. 12.00 serveras lunch bestående av lokala läckerheter och specialiteter vid långbord på huvudtorget

Kl. 14.00 delas det ut nyfritterade knapriga broccoli som fritteras i jättepannor på vedeldade spisar i 50 liter olivolja extra jungfruolja (SABINA DOP ) !

Sen är det dans på torget fram till  .Kl. 17.30  då Roccanticas berömda flaggkastare, danserskor, trumslagare och eldslukare uppträder.

Under hela dagen säljer man hantverk, olivolja, pecorino, vin och andra lokala produkter och hela tiden underhåller ovanstående gäng med medeltida musik och dans.

 

VANDRINGSLEDER 

Från torget i Roccantica går man ut mot öster en nästan helt plan stig som efter c:a 30 min leder fram till SAN LEONARDO´S EREMIGAGE, en underbar och lätt vandring. Under vägs doftar det av otaliga örter som vild fänkol, timjan, helikrysum - curryört, borrago - gurkört, rosmarin. S. Leonardos eremitage byggdes på 6-700-talet av benediktmunkar från det stora klostret i Farfa där de drog sig tillbaka i bön och meditation. Mycket suggestiv och energifylld plats. På en av väggarna finns en välbevarad freskmålning från 1400-talet föreställande S. Leonardo och S. Katarina av Alexandria.

Man kan också välja att gå en lite tuffare väg uppåt MONTE PIZZUTO där man på 880 möh finner  KÄLLFONTÄNEN FONTE-REGNA med kristallklart vatten som försett Roccantica med vatten i alla tider. Rester av den antika fontänen finns ännu. Man går genom sekelgammal skog av ek, kastanj och bok och alla sorters örter allt efter årstid och har en bedövande utsikt över Tiberdalen och berget Sorakte i bakgrunden.

 


 

RETURN